däven,
Kategori: livet
Idag har jag varit heelt död i huvudet och i kroppen. Känt mig allmänt seg och däven. Kanske bara en endagsgrej, kanske en förkylning pågång, men man ska ju ha sådana dagar oxå såklart. Fått ganska mycket gjort iallafall vilket resulterat i en mycket sömnig kväll, men det var det värt. Fick se Stefan o Rebeckas nya lägenhet, hjälpte dem flytta en stund, det kommer bli skitsnyggt tror jag minsann. Vi blir ju grannar om en månad.Bäst jag hoppar i sängen o myser m Tompa nu, imorgon ska jag upp 07:20 och åka till bilprovningen för att besiktiga Eda, hoppas hon går igenom.
Godnatt alla älskade
Jag är så trötttrött men kan ändå inte sova. Tankarna bara svävar omkring just nu om våren och Landola och allt annat krafs man måste reda ut eftersom ingen annan gör det... Ohh. Det känns som jag är ensam i det här, att jag måste fixa allting, och jag vill lösa det, men det är inte det lättaste jämt.
Idag har jag köpt en ny sak som ska hålla mig sysselsatt när jag har tråkigt, "painting by numbers". Hittade 2 tavlor på brio, en på en häst och den andra på en katt, kanske inte jätteroligt men de kostade bara 20kr så kan ju vara roligt att börja med. Får uppgradera mig efterhand sen ju duktigare jag blir. Så det ska bli min nya hobby eftersom jag inte har råd med någonting vettigare.
Sett på "Mona Lisas leende" precis, och tycker faktiskt den var fantastisk. Tänk om man kunde få ha en sådan lärare som ingenting hellre önskar att man ska leva efter sina drömmar och verkligen bryr sig om hur det går för dig. På högskolan är man bara en i mängden, och det är inget som är personligt i utbildningen. Jag kan sakna en stödjande hand av lärarna, som man fick under högstadiet och gymnasiet också för den delen. Nu är man bara en del i statistiken helt enkelt... En av dem 50 av 130 som klarade första tentan, men jag kommer ju aldrig ha ett namn inför dem. Vet inte om det är positivt eller negativt dock, det är bara att vänta och se. Tack och lov för alla underbara klasskamrater, utan dem hade jag inte klarat en vecka.
Det är så mycket skitsnack just nu om min blogg, och jag blir så trött på det, låt mig ha den till vad fan jag vill, om ni inte är intresserade så skit i att klicka er in här, för det gör mig densamma. Jag har alltid haft bloggen till att skriva en slags dagbok, inte för att visa upp mig eller skriva om ett speciellt ämne, jag bara babblar på, mest för min egen skull, och som tidsfördriv. Så sluta klaga. Jävla stolpskott.
Vi hade en intressant diskussion på fyllan i lördags. Det handlade om ifall det är en positiv sak att ha föräldrar som bidrar med pengar under studietiden, eller om det är till ens nackdel. Jag hade en åsikt om att man självklart inte ska utnyttja sina föräldrar, men om man har kommit överrens om att det är okej att få lite extra pengar då csn-bidraget är slut och det är 10 dagar kvar tills nästa insättning. Jag tycker inte att det är någon nackdel att föräldrarna hjälper till. Alla som studerar vet hur svårt det är att få pengarna att räcka en hel månad, det är en himla massa saker som ska handlas och investeras i under veckornas gång. Jag tycker inte heller att det gör att jag vet mindre om pengars värde och att jag kommer ha svårare att klara mig i framtiden, då jag kommer vara en "slösa". Det är ju inte riktigt så heller, jag försöker så gott jag kan klara mig på mina 7000:- i månaden, men vissa månader är det dödskört att klara sig ensam, och då är jag glad att ha föräldrar som förstår hur svårt det är och hjälper mig med pengar och annat som behövs.
Skulle bara säga att det är min födelsedag idag. Fått jättefina presenter av tompa, han är bra han :D. Frukost på sängen och sånt där oxå. En bra morgon!
Jag sitter jämt och glor igenom massa andra bloggar, men glömmer bort att jag har en egen själv att uppdatera i. Så får väl ta mig i kragen och bli lite bättre på det här nu, jag har ju ändå rätt många läsare så bäst jag inte slutar upp totalt även om tanken slagit mig ibland, men så har man något speciellt att berätta och så blir det som det blir att man måste berätta om det för hela världen :D. 
Nu är jag hungrig, men dilemmat är att jag inte orkar laga någonting. kanske ska jag ta lite fil och macka också, det kan ju vara en ide. Eller så struntar jag i att jag är hungrig bara en liten stund till. Kl är 15 och jag har hela dagen kvar att bara ta det lugnt och göra precis vad jag vill. Jag ska nog ta en promenad så att jag känner mig lite hurtig, jag måste verkligen köpa lite nya träningskläder, eller gågläder, ett par mysbyxor och nån väst så man slipper ha en stor jacka på sig. Galgberget är en vacker plats, så här sen det ut där uppe där man går, hur harmoniskt som helst men bokskog runt omkring stigarna. 
... pannkaka. Fick precis ett majl ifrån tjejen som har Landola att hon vill lämna tillbaka henne på grund av vissa problem som hon tydligen har med henne. Så nu måste allt sånt lösas, känns hur jobbigt som helst, hur ska det här bli egentligen? Självklart vill jag ju ha ner henne hit, men om martina ska vara hemma i motala kanske hon vill ha henne där ett halvår? Har iallafall börjat leta stallplatser, men det är ju inte det allra lättaste tyvärr. 
Börjar känna mig antisocial, inte träffat någon på hela veckan nästan, känns trist, men man har ingen ork, jag är ju inte van vid att gå upp tidigt och verkligen göra saker hela tiden. Ljudnivån gör ju sitt till också förstås, dem är ju riktiga djävular när det gäller att skrika ibland. Får bli ändring på det i helgen, hoppas på singstar-kväll hemma hos Linn, vi ska ju fira hennes födelsedag. Miss u allihopa, Emelie, Camilla o Linn. Och 2orna oxå för den delen, man träffas ju ingenting nu när alla är ute på VFU, tråkigt. Får ta igen det ordentligt sen.
För mig blir imorgon första vfu-dagen eftersom min lärare jag ska ha hade annat för sig idag. Har varit o köpt en vfu-dagbok på maxi i 10kr-hyllan, himla fin :D. Så kan jag skriva ner alla mina funderingar och tankar, kan vara roligt att ha under dem här åren nu.
