first day of my life

Men för fan vilken otursvecka. Jag känner mig frisk första dagen idag, har missat jobbet och bara mått skrutt hela veckan helt enkelt. Äntigen tänkte jag igår, mysdag tillsammans med Majsan, inga måsten, bara ta en promenad eller leka inne eller baka en kaka. Men vad händer det första när vi ska gå ner för trappan och äta frukost imorse? Maja kräks. Jaja tänkte jag, hon kanske hade slem eller nåt i halsen. En halvtimme går, Maja får välling, kräks igen. En timme går, kräks i soffan (hade förberett med handdukar under henne tack och lov) efter att ha ätit päron och glass med god aptit. Vi har hunnit både duscha och bada och kl är bara 1. Blääää, det stinker överallt känns det som... Nu sover kräkmonstret efter att ha ätit en macka innan hon däckade. Hon har fortfarande aptit och dricker vatten, och inget dålig i magen annars så kanske blir det en lagom mild variant.... Kanske... Håll tummarna att föräldrarna slipper ;).

 

Vi skulle ha haft Lilia över lör-sön när Marthina och Fredrik åker på kärleksweekend, men tack och lov har de andra vänner som självklart ställde upp, tuuuur! Martina kommer upp från Lund ikväll också, men åker måndag kväll så förhoppningsvis går den här skiten över fort och vi hinner umgås lite ♥. Dålig tajming minst sagt.

 

Nu ska jag försöka få i mig själv lite lunch, och sen se ett avsnitt av "Suits".

 

 

Hemska sega virus, försvinn. Jag mådde ju bättre i söndags kväll men vaknade på natten sen av att febern var tillbaka och igår spenderade jag ännu en dag nerbäddad i sängen. Sett filmer, sovit och igår kväll tog jag mig på skakande ben ner för att pussa på min gosegris och hennes pappa lite, och för att äta. Det är ju dumt att säga att jag har någon direkt matlust, men imorse, innan jag och Maja åkte till förskolan, så fick jag i mig en halv macka iallafall, men jag känner mig så svag, och trött. Idag har jag ingen feber så håller tummarna att några timmars sömn och en soppmiddag får mig på banan igen, trött på att vara hemma, och inne nu när våren verkar komma sakta men säkert.

 

Någonting som gör mig glad är att Maja knappt grät alls idag när jag lämnade, utan gick självmant till hennes "anna" (johanna) och lät mig både ge henne en puss och vinkade innan jag gick utanför dörren. Några försök att gnälla efter mamma blev det förstås, men det gör hon ju med Oskar också, såfort jag ska iväg eller som nu när jag varit sjuk, så måste hon fråga efter mig ett par gånger innan det är ok. Det känns väldigt bra i hjärtat att veta att hon verkar känna sig trygg där nu, och att hon tillåter mig att gå utan en dramatisk scen. Tummen upp :)

 

Nu ska jag stänga ner datorn och sova en stund 

 

Jag har legat i sängen sen igår lunch. Feberfrossan kom samtidigt som vi åkte från mamma och pappa, och sen har jag mest sovit. Nu känns det lite bättre, men jag är trött och har ont i huvudet. Blä. Minns inte ens förra gången jag hade feber, det är hemskt att känna sig så orkeslös. Jag gick ner för att äta pannkakor med resten av lilla familjen och kom ner till denna donna, matkladd när det är som bäst. Någon fick hoppa rakt ner i badkaret sen ;)

 

Det känns som om jag börjar acceptera den nya vardagen på riktigt nu. Vi vaknar vid 6 de tre jobbdagarna, Maja får lite välling i soffan framför Barnkanalen medan jag fixar mig lite snabbt. Sen fixas maja, kläder lägger jag fram dagen innan och även packar väskan till förskolan men 10 olika sorters vantar, skor regnställ och overall. Skadad av att jobba som pedagog, jag vet själv hur frustrerande det är när barnen inte har ordentliga kläder med sig, nu kan det ju både vara kallt, blött och lerigt och alla väder kräver olika kläder. Blir skönt snart när det räcker med gympadojor och skaljacka, åh som jag längtar till våren. Påklädnad är liksom inte Majas favoritgrej direkt. Haha. 

Jag har även fått ett nytt sug för jobbet, jag tycker alltid det är kalaskul när jag väl är där, men nu börjar jag längta efter barnen när vi har långhelg och så vidare, det känns jättehärligt. Vi har en så mysig grupp barn nu och allt är så lugnt på nåt sätt, även om vissa dagar är total kaos såklart, det är ju ändå 18 vildingar att hantera 💜.

Nu har vår vilde somnat och det blir film i soffan med min stora kärlek!

Med Alex&Sigge i öronen blir fredagen komplett. De är fantastiska att lyssna på och idag tog jag en timmes promenad för mig själv, fällde några tårar av en berättelse de talade om, och skrattade högt flera gånger.

Oj här ekade det tomt, igen. Vissa veckor bara blir såna. Tidiga mornar, trötta kvällar och annat som man hellre gör, eller måste göra. Men nu är det fredag, vi är lediga. Maja och jag har varit på bibblan och förbi mamma och beställt en docka, och nu sover hon jämte mig i soffan här, jag ska alldeles strax också ta en liten powernap. Oskar har jobbat ihjäl sig i princip på jobbet den här veckan, börjat 5 varje morgon och imorgon var de visst också tvungna att jobba. Suck, lider med honom. Så idag ska jag vara extra snäll och ge honom både pizza, massage och ta hans läggning av Maja. Och dessutom ska han få några timmars tyst i huset när han kommer hem så han också kan sova en stund. Jag har lovat Maja att gå till stora lekparken i stan så det får det bli. Saknar ihjäl mig efter henne de dagar jag jobbar så det är så så härligt att ha en lugn dag innan helgen att bara vara vi två ♥.

 

Bloggar mer ikväll.

 

Längtar efter dig fisen

Många timmar dötid...

Just nu har vi ett dagligt långt kramkalas här hemma mellan mig och Maja. Det ska kelas, klappas, krama kind och pussas och så vara nära så ofta det bara går. Hon kramar så hårt hon bara kan och verkligen njuta av mys och kärlek. Och jaa, jag tycker ju det är kalasmysigt förstås, men det tråkiga är att Oskar helt klart är den minst populära föräldern just nu, vilket innebär att jag gör mycket för att vi ska slippa tårar och skrik. Finns ingen anledning att hålla på våra rutiner med dagar och vem som gör vad om hon blir ledsen av det. Då är det bättre att jag gör lite mer just nu och så får Oskar göra mer vid bättre tillfälle. Mammagrisen verkar ju behöva mammatanka just nu så då är det bara att njuta, lyssna och göra henne nöjd ♥.

 

Vi har haft en mysig och lugn helg (som varje helg, haha, vet inte hur en olugn helg skulle kunna se ut faktiskt). I fredags hade vi klassiskt fredagsmys med tacos och Maja fick mysa med russin och vindruvor i soffan framför tvn innan läggdags. Igår åkte vi till en pulkabacke tillsammans med Fredrik, Lilia, Charlie och några andra vänner och de åkte pulka och så grillades det korv. Majas första grillkorv, vilken grej, och väldigt mumsigt. Jag och Maja lekte med mormor och morfar medan pappan spelade hockey på em. Sen kom Oskars vänner Anton och Mats hit en stund på kvällen, men Maja ville inte sova så jag spenderade en timme i sovrummet innan hon väl somnade. Sen fick även jag tid att prata en stund och äta sushi. Mums. Idag har vi bara myst lilla familjen, varit borta hos kusinerna en stund på fm, och på em var vi ute, sorterade sopor, lekte på grannförskolans gård ett tag och hoppade i alla vattenpölar, Majas favorit. Lite handling och planering inför veckan hanns med och nu blir det film och lite glass.

 

 

 

Jag ser fram emot nästa helg som ska spenderas i Halmstad tillsammans med Linn, Camilla och Emelie. Inga män, inga barn får vara med denna gång (förutom de som ligger i magen förstås ♥) och vi får tid att bara prata och mysa tillsammans utan distrationer. Mina älskade vänner som jag känt sen 2007 nu när mitt studentliv började. 4 helt olika personligheterna som fann varandra som lite halvvilsa nyblivna studenter :). Det är minnen jag ofta tänker på och längtar tillbaka till, en vänskap jag håller så så nära mitt hjärta.

 

 

I torsdags var Maja väldigt ledsen vid lämningen på morgonen och det fortsatte hela dagen av och till (vi hade sms-kontakt) tills jag hämtade henne efter sovluren. Jag bestämde mig för att ta fredag och måndag som "inskolningsdagar" igen så i fredags lämnade jag henne efter att ha varit med i drygt en timme och det hade gått ok, hon var lite ledsen men inte på samma sätt. Så vi ska dit imorgon igen och så får vi se om hon känner sig lite tryggare än, jag stannar sålänge jag känner att hon känns orolig.. Det blev ju så dumt att bli sjuk en hel vecka precis när inskolningen var färdig och så. Jag var förberedd på att det kunde bli jobbigt att lämna henne, men man hoppas ju alltid. Men lilla damen är ju känslig som tusan, så såklart det blev konstigt och ledsamt när mamma bara gick. Hon är dessutom otroligt mammig just nu, vilket kanske inte gör det bättre heller. Det är mysigt men påfrestande.

 

Jag håller tummarna för mindre tårar denna förskoleveckan helt enkelt. På tisdag ska hon och Oskar in till Dr.Bang i Linköping för att kolla levaxinvärdena så det blir bara två heldagar denna vecka, det blir nog bra :)

 

Jag har varit på kvällsmöte med jobbet idag, kom hem efter 21 så har bara hunnit ta en dusch och pussa Oskar godnatt. Dags för mig att sova också strax.

Ny rolig magnetbricka med bokstäver.

Håller monolog med en trött mamma.

Äntligen är min solstråles humör tillbaka ❤️.

Maja har sovit väldigt oroligt inatt, jag antog att hon haft mardrömmar men imorse när vi var på barnmottagningen för att ta blodprov inför besök hos Dr.Bang nästa vecka så såg jag att hon hade klet i örat, så jag antar att hon haft öroninflammation. Efter blodprovet som gick helt ok, åkte vi mot 1,5års-kontrollen hos bvc. Allt såg kalas ut, förutom att Maja helst ville vara överallt annars än där, men vi mätte och vägde och trots att hon ätit kalasdåligt i en vecka pga sjukdomen så vägde hon nästan 11kg och följer kurvan som sig bör. 83cm lång var hon. Duktiga duktiga tjej. Vi fick dessutom en tid på vårdcentralen i em för koll av öronen. Vilken härlig ledig föräldraledig dag, suck, sjukhusdag. Stackars lilla fisen, det är inte konstigt hon har varit ledsen och grinig deluxe igår, det gör ju jäääätteont att ha ont i öronen. Hoppas det försvinner fort med medicin om det nu behövs. Antar att det blir vab-dag för mig imorgon då, kul början på februari.

 

Maja sover i vagnen ute och jag lyssnar på pappapodden med en kopp kaffe jämte mig.

 

To be continued.

 

 

I 1,5år har Maja funnits i våra liv nu. Eller drygt två år om man räknar månaderna i magen förstås. Det är ett fantastiskt äventyr att vara förälder. En berg-och dalbana med så mycket känslor som knappt går att förklara, men gränslös kärlek och oro är de starkaste känslorna tror jag. Det är magiskt, men vilket arbete det är. Ju äldre Maja blir, desto mer inser jag vikten av de val, alla val, jag och Oskar gör i livet, och hur det påverkar Maja. Och då pratar vi om alla val, små som stora. Vilken mat som lagas, vad vi ser på tv, vilka semesterplaner vi har, sparkapital och pension. Haha allt handlar ju om henne nu, och hennes framtid. Att hon ska växa upp i ett tryggt hem, bli trygg och stark i sig själv, att hon ska se möjligheterna i livet, att hon ska vara omtänksam och snäll, generös och empatisk. Och smart. På vilket sätt hon än önskar. Jag är så nyfiken på vilka intressen hon kommer ha, kommer jag bli en ponnymamma? Eller kanske en hockeymamma? Eller kommer hon börja dansa, eller måla, eller ja, ni förstår ju konceptet.

 

Jag tror de flesta som haft 1åringar förstår den frustration som man ibland känner när ingenting man gör blir rätt, när fel emillåt spelas eller när man går ett steg för långt år höger. Vissa dagar sitter känslorna utanpå kroppen mer än andra. Vissa dagar är totalt trotsfria, vissa är fulla av trots och tårar och arga skrik. Men det är lika jobbigt och påfrestande som det är intressant och underhållande. Att hålla sig för skratt mitt i ett utbrott är inte alltid det lättaste, men vi försöker för att visa att vi bryr oss om vad hon säger, men att hon faktiskt inte får som hon vill. Det är svårt, att säga nej, så så så så mycket svårare än jag någonsin tänkt mig. Men jag lär mig, blir starkare och mer tolerant mot hennes tårar och skrik och jag inser att ju mer jag ger med mig desto mindre respekt kommer hon ha för saker och ting. Så det är en konstant konflikt och kompromiss kring det mesta.

 

Som sagt, det är ett äventyr att vara mamma, och fantastiskt facinerande. Ibland blir jag så förvånad när jag ber henne om nåt eller säger åt henne något som hon sedan förstår och följer instruktion, när blev hon så klok? Alla dessa ord som ramlar ur munnen efter att vi bara sagt det kanske en gång, eller hur hon lärt sig att ta vår hand när hon vill visa vad hon menar och vi inte förstår. Då smälter ju hjärtat. Kommunikationen, det är det mest fantastiska med den här tiden just nu, allt vi lär oss av varandra ♥. Du är magi för mig Maja.