Imorse hade jag igångsättningssamtal på förlossningen. Packade in BB-väskan "ifall att" och lämnade Maja glad som en mört med mormor. Tänkte att ja kanske har jag en bebis med mig nästa gång vi ses 💕. In dit, de började med att sätta en CTG-kurva på bebisen och allt såg så fint ut, hen var pigg och vaken hela tiden. En läkare undersökte mig, öppen 1cm, mogen tapp men den var inte helt borta. Hon gjorde en hinnvepning och sa sen "idag är det tokfullt men på fredag kan du få komma in. Okej tänkte jag, det är ju snart, får helt enkelt bara vänta ett dygn till drygt. Sen tackade hon för sig och efter en stund kom en barnmorska in "vi har kollat lite på tider för igångsättning och satt upp dig på måndag".
Gaaaah. Fullt av igångsättningar hela helgen tydligen så det är bara att vänta och hoppas att bebis vill komma ut av sig själv innan dess. Mentalt tufft dock att tro att de ska sätta igång mig och sen får man vänta massa dagar mera... Tydligen var det ju inte så viktigt då att inte gå över tiden på medicinska skäl som de sa från början.. Konstigt det där. Men det är ju såhär i slutet, väntan väntan väntan. Nu har vi iallafall ett sista datum, på måndag blir det förlossning, senast!
Åkte hem och sen åkte jag och min lilla stora kärlek till biblioteket för att tänka på annat. Mysigt, men sen började jag må illa och var så trött så bad Oskar komma hem tidigare från jobbet så jag fick gå och sova. Haft mol/mensvärk hela eftermiddagen efter att hon varit och retat, men inte mer än så. Kan ju alltid hoppas att det är en början på en helg-förlossning 😛.
Sååå, då väntar vi vidare på det nya livet. Jag ska lägga mig på spikmattan en stund och försöka slappna av i mina rastlösa ben, sen blir det Maja ich Oskars morotskaka framför "mästerkocken" medan Oskar spelar innebandy.
To be Continued helt enkelt 😊
Min älskade färgklick. Jag får tänka att det är härligt att få några fler dagar med bara dig i fokus ♥️♥️♥️.
Det är så stort och ogreppbart detta att det om bara några få dagar kommer finnas en ny liten person i vår familj. Att Maja inte längre kommer vara ensambarn och allt som det innebär. Att behöva dela oss och vår uppmärksamhet med någon annan. Jag har liksom inte tänkt så mycket på det, men kväll bara slog det mig, att det är ett stort ansvar vi har i början av detta nya liv vi snart ska starta att verkligen visa Maja hur oruckbar hennes plats som storasyster och äldsta barn är, och att vår kärlek är densamma till henne, kanske till och med starkare eftersom hon nu får en ny roll, att bli storasyster. Så stort och häftigt och jättetufft säkert ibland men jag är väldigt trygg i att hon kommer älska sin roll som extramamma 😊. Min stora lilla tjej som gjorde mig till mamma, det största som jag upplevt. Hon kommer ju alltid vara speciell för ho n var först, vår försökskanin, och ja, ja tycker vi lyckats rätt bra hittills ♥️.
Mitt hjärta, mitt allt, jag älskar dig så innerligt 💕.
Nu börjar sista helgen som 3 i familjen, antagligen. Eftersom jag nog sätts igång senast torsdag om bebis inte velat komma av sig själv innan dess, vilket jag förstås hoppas så är vi verkligen på slutspurten nu :). Nervös, spänd och förväntansfull över förlossningen, börjat inse hur nära det är nu, och hur jäkla lite man vet, och har koll... Men allt får lösa sig, ska bli skönt att få det gjort minst sagt!
Maja fick välja om hon ville till förskolan en stund idag eller om hon ville vara hemma, haha inte så svårt att förstå vad hon skulle välja, "jag vill mysa med dig hela dagen mamma". Så vi slappade i soffan, bäddade rent sängen, läste massa böcker och tvättade innan vi åkte och lekte hos mormor en stund. Sen kom Oskar hem från jobbet, jag gick upp och toksomnade i sängen medan de cyklade iväg för att mata änder i stan. Fick kalla händer i ansiktet sen som väckte mig och så låg vi och kramades länge innan middagsdags. Maja har haft en sååå bra dag idag, varit strålande glad, skojat, pussats och kramats massor.... Älskade fisen!
Ska försöka somna med Alex och Sigge i öronen och hoppas på en lugn natt till skillnad från förra natten när jag varit uppe tusen gången och kissat och bebis försökt ta sig ut genom huden, det gör ju rätt ont nu när hen tar sig ton och ska försöka sträcka på sig och leva om.
Dagens datum påminner inte oss om semmeldagen utan om den dagen då min älskade sambo, min underbara svåger och fantastiska svärfar förlorade sin mamma och fru i den där jävla cancern. 5år har gått och jag som aldrig fick träffade henne sörjer den svärmor och farmor till våra barn som vi aldrig fick uppleva. Det är orättvist, det gör ont och det plågar mig att påminnas om det hon hade kunnat vara för oss alla, om bara den där sjukdomen inte tagit henne ifrån oss. Vidrigt är det, och att Oskar, Fredrik och Peter endast kan ge Maja, Lilia, Charlie och bebisen minnen genom berättelser och bilder på henne gör mig så ont, det är inte rättvist mot någon. Hon förtjänade att leva, det är ju helt klart. En solskenskvinna med skrattet och kärleken nära, som gjorde allt för sin familj och sina vänner, så ser jag henne framför mig. En farmor som hade överöst sina barnbarn med så mycket kärlek, trygghet och kunskap, det gör mig så arg att det inte fick vara så. Jävla jävla cancer.
Livet. Döden. Ovissheten och närheten mellan de två. Vissa dagar påminns man mer än andra kring hur skört allt är, inte den tacksamhet vi ska ha över den tiden vi får.
Att sakna någon man aldrig fick träffa. Så märkligt, och sorgligt och frustrerande. En stor sorg i våra liv.
Två tjejer som förtjänat en farmor i livet. Och en farmor som förtjänat att få uppleva sina barnbarn ♥
Ica maxi anordnade Vasaloppet för barn idag i fålehagen så vi tog oss upp dit, mest för att titta och heja på Lilia, vi tänkte att Majan nog är för liten, men icke, hon var superpeppad. På med skor och skidor och iväg i spåret med pappas hjälp. Hur kul som helst tyckte hon och ville till och med åka ett till varv sen. Mamman hade förstås tårar i ögonen, det var ju så sött så jag nästan dog. De fick medalj, diplom, goodiebag och fika efter målgång, vilken succé!! Så kul när det anordnas såna här saker så barnen får testa på massa olika aktiviteter gratis. Dubbeltummen upp!!
Igår hos barnmorskan blev det spännande nyheter. Jag tar sprutor varje dag pga blodpropparisk (ärftligt) och tydligen är det bra om man inte går över tiden då risk för problem med moderkakan kan uppkomma då, så har inte bebis kommit tills 25e feb så ska vi in på igångsättningsbedömning och sen sättas igång dagen efter om det ser bra ut. Spännande värre, och så fantastiskt skönt för psyket att veta att jag inte behöver gå massa dagar över tiden som med Maja. Alla riktlinjer måste ha ändrats sen 2012 för då var det inga diskussioner kring detta alls ju och jag tog bara sprutor efter Maja kommit.
Men oj så nervöst det blev att liksom verkligen få ett datum, innan detta datum har ni bebis.. Galet, men efterlängtat. Marie, barnmorskan skrämde upp oss totalt dessutom genom att inte känna huvudet neråt till en början utan frågade om den varit livlig och rört sig mycket i magen (vilket hen har), så igång med ultraljudsmaskinen för att konstatera att huvudet bara var vääääldigt långt ner, och att hon fick tag i axlarna... Såå, Även bebis är redo! Heja oss!!!! Hoppas förstås på den naturliga vägen och att vi slipper blanda oss i med igångsättning, men tryggheten att veta att de kommer hjälpa till på traven i värsta fall känns väldigt tryggt och skönt 💕. Åh som jag längtar!
Ligger i sängen med en sovande Maja jämte mig, har spenderat em här sen Oskar kom hem vid 16. Somnade som en liten bebis, lyssnar på P1 dokumentär och mest försöker hitta en bekväm position trots att det nästan är omöjligt, haha. Fasen så stor jag känner mig (läs:är) nu, bebisen är verkligen fullväxt, finns liksom ingen möjlighet att bli större känns det som, fast det är ju ändå 2 veckor kvar (typ) så det klart att hen kan växa till sig lite till. Ska bli intressant att se sf-måttet på fredag när vi ska till barnmorskan nästa gång. Tänker mycket på hur/när förlossningen kommer sätta igång, bebis är ju redo så det kan ju rent teoretiskt hända när som helst, även om jag vet att det är önsketänkande att den ska komma tidigare.. Hoppas att det sätter igång på dagen, så man är utvilad och kan orka med Maja lite i lugn och ro istället för att det ska bli dramatiskt i natten :).. Så dumt att tänka massa på det, det blir ju som det blir, men den här ovissheten gör mig lite knäpp, har ju ett visst kontrollbehov så att säga, haha.
Igår var Maja och lekte hos Marthina och Lilia medan jag åkte till jobbet för att hälsa på och ha lönesamtal. Mysigt att träffa alla, och barnen såklart, känns som evigheter sen jag var där sist, en parallell värld till denna gravid-väntan-bebis-bubbla som man spenderar/ska spendera tiden med ett år framöver :). På em åkte vi till varamon och lekte, så himla fint väder de senaste dagarna, så ledsamt att inte kunna gå promenader som vi brukar men vi tar bilen dit vi är sugna och det funkar bra det med, men så härligt det ska bli att kunna röra på sig som vanligt, bli svettig och verkligen kunna ta ut sig. Och kunna vara "normal" mamma igen, inte behöva säga nej till Maja för att jag inte kan/orkar osv.. Även om hon är helt fantastisk och tålmodig och förstående nästan hela tiden ♥️.
Idag har vi bara varit hemma på fm, Maja har lekt själv jättebra och jag har plockat omkring och läst bok. Efter lunch åkte vi ut till mormorn, tog en promenad och sen spenderade dem tiden med att läsa massa böcker medan jag satt och vilade. Mysigt!
Nu ska jag se mästerkocken och sen somna om igen 😊.
Sitter i soffan, halvkollar på melodifestivalen medan Oskar ser fotboll på paddan. Bebis i magen gör utrymningsförsök genom revbenen, mindre skönt. Blev väl kallt därinne efter glassen jag precis mumsat i mig, haha. Det är verkligen fullt därinne nu, pust. Maja fick somna i soffan ikväll, så hon ligger här jämte och snoosar gott, mysigt.
Städ-fm
På fm idag städade vi av, fixade lite i köksskåpen (mest Oskar, jag låg och halvsov efter en nästansvimning efter frukost...) och Maja "hjälpte" mig att moppa av golvet. Sen har vi myst med mormorn och morfarn och åkt skridskor, men orken är verkligen inte på topp, hade nog kunnat sova bort det mesta av dagarna just nu, men får en hel del energi av fröken Maja såklart, tack och lov, så vi myser, leker, skrattar, busar och gör så gott vi kan om dagarna, trots att jag är så osmidig, har ont, mår illa och så vidare.. Man är inte så kaxig precis i slutet såhär, men det är väl meningen att man ska vara toktrött på att vara gravid vid det här laget, då känns förlossningen relativt lätt i jämförelse... Just nu känns det så iallafall!
Nu är det läggdags, kanske får något mer vettigt skrivet imorgon.. 😛
Måndagskväll, Maja står och frågar efter mig i trappan just nu och vill att jag ska lägga men nä pappan duger lika gott. Stora krokodiltårar såfort vi ska separeras just nu, både på förskolan och om jag åker från huset. Älskade unge, som hon måste känna på sig att saker och ting är pågång... Det är bara att ösa på med kärlek och ta djupa andetag för att lämna på förskolan just nu är inget kul alls med panikgråt, men hon lugnar ner sig såfort jag gått så antar att hon mest är arg på att jag lämnar henne..
I fredags fick jag gå direkt och hämta henne igen när jag kommit hem för de ringde och sa att hon hade kräks, men sen blev det ingenting mer av det, varken mer spya eller dålig i magen, men kusin Lilia har legat hela helgen i magsjuka så antar att det var en mild släng Maja fick av det, ut med skiten en gång och sen var det bra igen... Så vi höll oss iallafall hemma lördagen för att inte smitta men i söndags hann vi med både pulkaåkning med Anton, Madde och barnen och gympa på em.
Innan spyan i fredags 😛.
Vi gjorde konstverk halva dagen, mysigt.
BB-väskan packas sakta men säkert, men det går lite trögt, haha, Gud vad man glömt vad som behövs, inte så mycket alls vad jag minns men så kom ju Maja i varma augusti, lite skillnad nu. Bebisens kläder är iallafall nerlagda, men min/Oskars nessisär och kläder och sånt måste läggas ner, ska göra det i veckan. Som jag längtar efter denna förlossning nu, vill bara bli av med denna mage, får smått panik av att känna mig instängd i min egen kropp, men sååå värt det om några veckor när hen är här såklart 💕.
"Men varför då pappa"?.
Maja har verkligen frågor om allt i livet just nu, allt från stora till små funderingar. Den där lilla hjärnan måste gå på högvarv precis hela tiden, och ut kommer så mycket tokigheter att vi ibland skrattar ihjäl oss, och då blir hon förstås arg över att vi inte tar henne på allvar så vi försöker skärpa oss och verkligen svara på det hon undrar, men många saker är en aning svåra att förklara.. "Det bara är så Maja"! "Men VARFÖR dååååå" får man till svar då..
Gulligt är det minsann.
Nu är det tvmys och en tidig kväll förhoppningsvis, igår gick jag och la mig vid 21, somnade efter 1 nångång, suck, dessa nätter... Ska bli mysigt med en ammandes bebis på nätterna istället för de rastlösa benen och konstiga toalettbesök, helt klart ♥️.
