Vi hade en intressant diskussion på fyllan i lördags. Det handlade om ifall det är en positiv sak att ha föräldrar som bidrar med pengar under studietiden, eller om det är till ens nackdel. Jag hade en åsikt om att man självklart inte ska utnyttja sina föräldrar, men om man har kommit överrens om att det är okej att få lite extra pengar då csn-bidraget är slut och det är 10 dagar kvar tills nästa insättning. Jag tycker inte att det är någon nackdel att föräldrarna hjälper till. Alla som studerar vet hur svårt det är att få pengarna att räcka en hel månad, det är en himla massa saker som ska handlas och investeras i under veckornas gång. Jag tycker inte heller att det gör att jag vet mindre om pengars värde och att jag kommer ha svårare att klara mig i framtiden, då jag kommer vara en "slösa". Det är ju inte riktigt så heller, jag försöker så gott jag kan klara mig på mina 7000:- i månaden, men vissa månader är det dödskört att klara sig ensam, och då är jag glad att ha föräldrar som förstår hur svårt det är och hjälper mig med pengar och annat som behövs.

De andra hade en åsikt om att man aldrig kunde lära sig om pengars värde om man hela tiden hade föräldrar som man visste backade upp en, att man skulle klara sig helt själv eftersom man har en egen inkomst..(om du csn kan kallas full inkomst). De har ju en bra poäng med det också, och det är det här jag tycker är så underbart. Alla har vi olika åsikter om saker i livet, men med rätt folk i diskussionen kan man få en ny syn, eller kanske kan man iallafall få en tankeställare, precis som jag fick i lördags.

Emelie och jag brukar ha väldigt intressanta saker att prata om, och det är underbart, hon är riktigt smart den där tösen, och vi är faktiskt väldigt lika i saker och ting, även om våra åsikter är olika så har vi vuxit upp under samma förhållanden, och det är intressant att se.