first day of my life

December

Kategori:

Åh äntligen december. Maja fick öppna första luckan i sin (och Sagas) pixi-kalender och hon blev så glad för sin lilla bok. Jag läste den vid frukostbordet och sen läste hon den för sina dockor. Mysigt! Hoppas hon blir lika glad resten av dagarna och inte tröttnar bara, haha. Tycker det känns som en lagom avancerad nedräkningskalender, det ska ju ändå kännas speciellt på jul att öppna paket och gör man det då varje dag om vi gjort en egen paketkalender kanske det inte är lika kul, så en lucköppningskalender kändes mer ok, jag vill att både Maja och Saga ska längta tills paketen äntligen får öppnas på julafton 🎅🏽. Vi ska köra julklappsspel med båda våra familjer i år, ska bli jättekul, en ny tradition hoppas jag.

Idag har jag och Saga varit på babysång, nästsista för detta år, nästa år ska vi gå på småbarnssång istället... Förstår inte vad hon hände, vår lilla lilla bebis som nyss kom är liksom en person nu, men massa karaktär och personlighet. Tuff och modig, bestämd och gosig. Pratglad och musikalisk. Matglad och busig, och framåt. Och älskar sin syster så högt. Vad än Maja gör för "dumt" med henne så följer Saga hennes minsta steg och rörelse, kärleken är så oförstörbar liksom. Ibland får hon vara med, ibland inte, och när Maja stänger dörren till lekrummet gråter Saga utanför och mitt hjärta svider. Men så är det ju, att bygga med lego eller klossar med någon som bara vill riva är ju ingen bra kombo och då får man hänga med mamma eller pappa en stund istället. Men ibland, som idag vill Majan leka tillsammans, Maja satt i gåstolen och Saga körde. Sen tränade de på att sätta klossar på en pinne och ja umgicks liksom, så fantastiskt sött på alla sätt. Mina fantastiska tjejer 💕.

Imorgon har vi noll planer efter vi lämnat Maja på förskolan, så det blir nog en mysfm i soffan och sen ska jag nog åka och köpa saker till pepparkakshus. På kvällen ska vi på kalas hos Charlie som fyller 10år. Stora killen 💜! Ska försöka hinna gå på yogan också, kan bli lite stressigt, men var inte förra veckan så håller tummarna för att det löser sig, behöver min timme andrum från allt och bara vara jag här och nu.

Mystid tillsammans
Vilda fröken tok som är precis överallt
Vände kameran åt mig själv för en gång skull. 30år, tvåbarnsmamma, en del skrattrynkor och påsar under ögonen men väldigt trygg och nöjd med den jag är. En jävligt bra mamma, en snäll vän, en kärleksfull sambo, och en empatisk dotter. Snart kan jag också skriva engagerad förskollärare för jag längtar faktiskt efter att börja jobba också. Man får berömma sig själv ibland, och idag känner jag mig stark 💕!


Kommentarer


Kommentera inlägget här: