stil.
Min vän Emelie skrev på instagram för några dagar sen om hur mycket roligare det är att köpa kläder till barnen och att hon någonstans tappat sin stil. Och OJ vad jag känner igen mig. Handlar ibland något billigt på hm som jag försöker se fräsig ut i men nja, även om jag kanske aldrig haft en direkt stil, utan blandat hejvilt, mest t-shirt och jeans så hade det iallafall ibland lite eftertanke förr.
Nu ska det passa postgravid-kroppen, det ska fungera att amma i utan att hela tuttarna flashas (inte en sån ammande mamma som gärna visar upp behagen offentligt) så luftiga t-shirts som döljer och är smidiga att lyfta upp. Dessutom var jag ju gravid i 9månader (no shit) och då ska ju allt bara sitta skönt och inte trycka någonstans :). Och att köpa kläder till Maja och Saga är ju så tillfredsställande, det finns ju verkligen hur mycket fint som helt. Önskar det kom en stylist hem till mig, med kanske 20.000:- som hon hjälpte mig spendera på bara massa fint och lättmatchat till mig själv.. Önsketänkande såklart. Jag får fortsätta gå i mina slitna t-shirts och noppiga koftor och drömma mig bort till bättre tider :). Antagligen kommer den där stilen aldrig igen. Jag menar, att vara mamma och jobba som förskollärare gör ju inte att jag springer och köper söta klänningar och högklackade skor direkt, praktiskt och tåligt ska det vara, haha. Så sexigt :).
Bilderna har egentligen inget med texten att göra, men de får mig att längta till sommaren och få ha kjol och linne, och bikini :). Detta är två år sedan, kan inte förstå hur fort tiden går...
