first day of my life

Iförrgår när vi kom hem från Sälen hade vi bestämt att det var dags att testa välling igen för att se om Maja gillade det denna gång. Så hon fick 1dl och slukade det lilla fort och tyckte det var smaskens. Igår kväll gav vi henne 2dl och hon åt som om det var det godaste i världen, tog en rap och sen somnade hon på 1minut, jag hann inte ens börja läsa boken :). Hon sov hela natten (fick buffa lite vid 4) och så gick vi upp halv7.

 

Så nu sitter jag här med två bomber till bröst som jag hoppas går över snart, och kanske kanske, var det sista gången som jag och Maja ammade.. Känns rätt ledsamt, men ändå skönt på något sätt att Maja och Oskar kan få en mysig kvällsstund tillsammans. Hon blir tokledsen om han kommer upp och stoppar in nappen om hon vaknar till under kvällen, så jag hoppas att om de får nattningen tillsammans på kvällen så kanske hon inte behöver vara riktigt lika mammig. Vi får se hur det fortsätter, jag räknar med lite bakslag såklart, såhär enkelt borde det inte gå :).

 

Nästa steg nu blir att sänka ner hennes säng och ha henne där hela natten, det ska vi testa på ikväll. Maja kommer säkert sova gott men hennes mamma behöver nog vänja sig vid att inte ha henne nära nära. Jag tycker ju det är så mysigt, men hon är en riktigt spindel på nätterna med armar och ben precis överallt, så jag tror nog att vi alla kommer sova godast när vi har varsin plats :).

 

Jag är glad att jag kunde amma i nästan 8 månader och att Maja själv valt att sluta utan att vara ledsen eller att det ska vara en kamp. De första två månaderna var det en pina med ångest varje amning eftersom jag hade sår, men jag överlevde, och kämpade på när Maja började upptäcka omvärlden och verkligen inte hade tid att äta från mig. Men hon har aldrig varit en tuttare så att hon nu äter mat som en häst är bara jättekul, och det mysiga med amning får man skapa på andra sätt nu bara. Men lite ledsamt är det, min lilla lilla bebis börjar bli ett barn istället, och jag är nog inte riktigt redo för det än.