Det är konstigt det där med kaffe-beroende. Jag har alltid hatar kaffe, alltid. Gillat lukten men avskytt smaken. Sa till mig själv att jag aldrig skulle bli en såndär töntig vuxen som promt var tvungen att dricka två koppar kaffe per dag. Tänkte jag skulle bli som mamma o pappas kompis Liliane som dricker te istället, det är lite härligare, lite annorlunda. Men vad hände.

Hade min första långa praktik. 6 veckor med att gå upp 6.3o.. Det gjorde att man ibland, de där värsta trött-dagarna tvingade i sig kaffe, med mycket mjölk förstås. Men det var ju bara då, det är ju inte så att man blir beroende ;). Nu sitter jag här ett tag efter som nog fan måste jag ha kaffehelvete varje dag. Annars känns det inte okej. Och doften som sprider sig i lägenheten, mmm.. Ibland nu för tiden har jag inte ens mjölk i, hur gick det till?!..

Konstigt det där,