splittring
Man är lite splittrad tycker jag när man har 2 hem. Mitt första hem är förstås Motala, här finns mamma & pappa, detta är alltså hemma. Det är här jag föds, gått i skolan, fått min första fylla, lärt mig cykla, träffat de finaste vännerna genom skola och gymnasium. Jag har haft pojkvänner och varit olyckligt kär, och jag har så mycket minnen i denna stad. Vart man än går finns det stunder man vill minnas.. Det är häftigt :) Därför är det så härligt att komma hit, allt är så tryggt, jag vet varenda sten och hus här, och alla människor vet vem jag är.
I Halmstad har jag upplevt den största kärleken, blivit sambo, blivit självständig och börjat studera till mitt drömyrke. Jag har träffat så underbart härliga vänner och upplevt känslan av att lika inte alltid är bäst. Jag har lärt känna mig själv och jag har utvecklats till en vuxen individ [med barnasinnet kvar]. Jag har en lägenhet och en katt som gör att jag även nu har ett riktigt hem i Halmstad. Därför är det härligt att vara där.
Sen ska man försöka kombinera alla dessa känslor, minnen och separationsångest. Jag och min separationsångest. Haha, jag är otrolig. Men jag ska vara lyckligt lottad att ha så fina människor runt mig vart jag än befinner mig, jag känner mig så trygg i mitt liv.
Motala vs Halmstad
Bloggadress: http://liibohlin.blogg.se/