uppe i katthimlen nu.
Kategori: livet
Nu finns han inte mer och hjärtat känns helt tomt och dött, tårarna tar aldrig slut, och jag har kramp i själen. Han hade kommit hem efter att ha varit borta ett dygn och varit helt frånvarande, vimsig och ville eller kunde varken äta eller dricka. Så det fanns ingen återvändo, pappa fick åka iväg med honom till veterinären och göra slut på hans lidande. Men mamma sa att han mådde bra hela tiden, han satte i knät och purrade och myste. Han var bara trött och vilse, han hade iallafall hittat hem för att han visste att vi skulle ta hand om honom, han kände nog på sig att han inte orkade mera. Min älskade, tjocka, vinögda, busiga, tokiga, knäppa, mysiga, underbara vän, jag kommer sakna dig i all oändlighet, varför vad det du som tvungen att bli sjuk, varför ingen annan, vi älskade dig ju så, du var vår ögonsten och bästa vän, dig kunde kan alltid lita på att du var där när jag kom hem, du ville busa och pussas och mysa och visa att vi var det bästa i världen.
Jag saknar dig oändigt och jag är sååå ledsen att jag inte var där och sa hej då eller var med när de begravde dig. Men du vet att jag tänker på dig, hela tiden, du var det bästa jag hade. Jag vet att det inte fanns några val, vi gjorde det rätta, men det svider i hjärtat att jag aldrig kommer se dig igen som en frisk tjockis som fick oss att skratta med alla dina tokigheter. Tack för den tid vi fick, vi älskar dig för alltid, du kommer alltid finnas närmast hjärtat hos oss, det vet du, du gav oss så mycket gläde och skratt ♥
