ohh det snöar en himla massa här. vet inte om jag tycker om det, jag har inte bestämt mig ännu. Tror det är mysigt, hihi. det värsta är att det kommer bli plusgrader imorgon och det betyder blask och blöta fötter. hmm. Inte lika roligt det.

Sitter i skolan, kommer inte få mitt internet förren om 3 veckor fick jag ett brev hem om idag. suck. Så nu sitter jag här och ska skriva ut anteckningarna till föreläsningen imorgon, har inte fått boken än så får plugga på papprena istället. Måste komma igång lite, typ den 5 februari ska RET-manuset in till handledning, så då måste jag vara klar med mina 2 frågeställningar... good, hur ska det här gå, fasar.

Igår var jag hemma hela kvällen lång, slappa och läste bok, pluggade, tittade på "Ett herrans liv", lagade god middag och var ute och gick en sväng på nattkvisten. lite konstig, det är jag minsann, men det är inget som gör mig någonting, man ska vara lite konstig :D vem vill vara precis normal, det är ju inget kul.

Nepp bäst jag letar upp dem där anteckningarna nu så att jag får någonting gjort.

Måste äta någonting också, inte hunnit med det än idag. hmm. Pengarna rinner fort iväg, mat hit och kläder dit, mycket som ska täckas in :D.
Fick t.o.m gå till maxi och köpa eget utskrivningspapper idag, det får man tydligen betala själv, ingenting är gratis längre, haha. studentlivet, vet inte riktigt hur jag ska klara det..!!

Mycket tankar och saker som behöver sägas... jobbigt att inte ha en bästa vän här nere att sitta och fika med i timmar och bara prata.. på telefon känns det inte lika roligt att prata om ens bekymmer, då ska man bara vara glad och prata om allt som händer.

Saknar min syster något otroligt, så nära som vi kom varandra senaste halvåret.. det har varit underbart, och det ska bli så skönt att krama om henne igen, och sitta och prata strunt och skojbråka och bara mysa... Nu vill jag bara hem, det gör ont i hjärtat. usch, vet varken ut eller in ibland, vet att jag velat komma ifrån motala länge nu, men nu när jag inte är där saknar jag det, saknar allt. I motala finns allt som jag någonsin älskat, där finns min familj, mina bästa vänner, mina katter, min häst, mitt hus, alla mina minnen.. det är svårt.. kanske är jag töntig, det här ska vara mitt livs äventyr, men det känns inte så bra när jag inte kan dela det med mina nära, känns inte lika angeläget. Kanske blir det bättre med tiden, kanske beslutar jag mig för att flytta hem och göra någonting annat, vi får se, tiden får utvisa.

nu blev det sentimentalt här, usch och fy. ni ser, jag är ett litet nervvrak :D... men allt löser sig.

Puss