jag är bara så himla trött, på mitt liv, på den här staden och på att aldrig känna mig lycklig.
jag är trött på att inte passa in, att bo kvar hemma som 21-åring..
Jag är trött på att alltid vara tvungen att vara alla till lags, bara för att jag är så jävla snäll hela tiden..
Jag är trött på att bråka med martina om landola, och jag är trött på att jag aldrig kan lära mig att göra skoluppgifter i tid..
Jag är trött på att känna mig dum i huvudet, bara för att mina betyg är som dom är..
jag är trött på att jag ältar, och att jag bara inte kan leva livet... även om det då är här i motala.. det finns ju dom som har det värre. jag är trött på mitt liv just nu, jag kämpar och håller tummarna för att jag ska komma härifrån till våren !!.

Imorgon ska jag iallafall festa bort mina bekymmer igen och flörta med mr.D.. hoppas han är ute bara, jo men det är han alltid! :D
haha hade ju tydligen (detta är min systers berättelse, jag var ju som bekant VÄLDIGT berusad i lördags, haha), gått fram till honom, tagit mina händer runt hand ansikte och sagt
"kolla här martina, det här är den vackraste killen i hela världen"..
Haha och inte ens ett hångel fick jag för det, det var jag fan värd ;D hoho, skojar bara..
men ack så snygg han är. en sån skulle jag ha!! trevlig som bara tusan oxå!

Keep holding on, det är det enda jag behöver göra.. en vacker dag ser jag tillbaka och ler åt allt det här.

men som dom så fint säger i "fucking åmål"
"jag är ledsen pappa, men jag vill hellre vara lycklig nu än om 25 år."
så sant.

plugg nu, alltid plugg. det hänger över mig som en svart dimma av ångest.