sitter och lyssnar på en låt som T skickade.. och så kom alla minnen tillbaka... kommer ihåg så väl någon av de där nätterna då natt blev till gryning innan vi somnade.
Då var den här låten på, tillsammans med hans "sovlista", som man inte alls kunde sova till, hihi. men det gjorde mig ingenting. Men jag håller den hemlig för det är lite speciellt.
förstår inte varför allt kommer upp igen såhär rätt som det är.. fast det är ju på ett annat sätt nu, det gör bara ont för jag tycker om honom som människa och saknar honom, förrut saknade jag det och så var jag ju kär i honom.. det gick ju över för länge sen..

slut på den diskussionen, hihi.. jag är knäpp. eller så har jag för mycket tid att tänka.
eller så saknar jag bara att mysa något fruktansvärt.. bara ha någon där som håller om mig och som pussar mig i pannan. man saknar det när man inte har det, och när man väl har det tar man inte vara på allt det underbara.

så fungerar väl livet. I guess.

Lii och jag har en intressant diskussion om ältande och olycklig kärlek.. återkommer om vad vi kommer fram till, det kan ta tid :D